Maria

Kom på att jag var tvungen att berätta lite om min resa hem med bussen  igår. Det är alltid helt sjukt mkt folk på bussen, alla knör för att komma in först och få ett säte (att sitta själv i, fast tills lut har inget det ändå).. När jag kommer in i bussen så sitter det sådär en i varje säte, som vi typiskt svenska gör.  Tre rader från slutet av bussen bestämmer jag mig för att sätta mig bredvid en kille som satt där ensam i sitt säte (han var väl typ 16-17år).. Då börjar hans kompisar (jag hade aldrig kallat dessa hemska människor för vänner men men, det kände honom iallafall) säga typ..  Åhh Pontus, hon satte sig bredvid dig, just dig.. Det finns lediga platser längt bak och så valde hon dig. så höll dom på ett tag.. Barnsligt, jag låtsades som om jag inte hörde det... Stackars killen tyckte det var hyfsat jobbigt att jag satte mig där, jag vill ju egentligen inte heller sitta bredvid nån men det är liksom inget val. Och längt bak sätter jag mig aldrig av princip när jag är ensam. Dom slutade iaf efter ett tag, och då var varenda plats full i bussen plus att ngr fick stå....

Jag hatar att åka buss, speciellt den bussen! Tacka vet jag tåget till Smålandsstenar!

Dags för en smootie här.

Puss